Himlen över Bulgarien

Bulgariska folkliga namn på stjärnorna och stjärnbilderna

Den bulgariska folktraditionen har egna namn på himlen: Kumova slama för Vintergatan, Kolata för Karlavagnen i Stora björnen, Kvachkata och Vlastsi för Plejaderna, Zornitsa och Vechernitsa för Venus. Här tas bara namn med källa med. Astronomiska fakta hålls åtskilda från folksagor.

Himlen med bulgariska namn

Långt innan teleskop och stjärnkataloger fanns läste människor himlen genom det liv de kände. Den bulgariska folktraditionen har bevarat egna namn och berättelser om stjärnorna. Den här artikeln samlar bara namn för vilka vi har hittat en verifierbar källa. Astronomi är vetenskap, medan folkliga namn är kulturarv, så vi presenterar dem som sådana vid sidan av de moderna vetenskapliga namnen.

Kumova slama – Vintergatan

Vintergatan är den spiralgalax som innehåller solsystemet. Från Jorden ser vi stjärnorna i dess skiva som ett blekt band. Det vetenskapliga namnet kommer från latinets Via Lactea (”mjölkvägen”). I bulgarisk folktradition kallas bandet Kumova slama (”gudfaderns halm”) eller helt enkelt Slamata (”halmen”). Berättelsen finns återgiven i många populära versioner. I dem lämnar en sträng vinter en fattig man utan halm till sina oxar. Han tar i hemlighet lite från sin gudfader, men korgen har ett hål och halmen lämnar ett spår, så stölden avslöjas. I en av de nedtecknade berättelserna förbannar gudfadern den stulna halmen så att den ska lysa och aldrig slockna (efter Iv. Georgieva, ”Bulgarisk mytologi”), som en påminnelse om att man inte stjäl från sin gudfader. Det är en sedelärande saga: utspridd halm blir ett ljust spår. Läs mer om galaxen i Vintergatan och om namnet i Kumova slama.

Kolata – Stora björnen

Stora björnen är en av de 88 stjärnbilder som erkänns av IAU (Internationella astronomiska unionen). Dess sju ljusstarkaste stjärnor bildar Karlavagnen, en asterism (ett igenkännbart mönster som ingår i en större stjärnbild). Enligt populära beskrivningar pekar linjen genom de två stjärnorna i vagnens ”skål”, Merak och Dubhe, mot Polstjärnan. Bulgarer såg en oxkärra i dessa stjärnor. I vissa berättelser attackeras den av en varg. I en annan, en nedtecknad legend (efter Iv. Georgieva, ”Bulgarisk mytologi”), spänns en björn för i stället för oxen som den åt upp, och därför är kärran ”sned”. Samma stjärnbild bär alltså en helt annan bild i bulgarisk folktro. Se Stora björnen och Stora björnen i bulgarisk tradition.

Kvachkata och Vlastsi – Plejaderna

Plejaderna är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Oxen. Med blotta ögat syns vanligen sex eller sju stjärnor. Bulgarer kallade dem Kvachkata (”den ruvande hönan”), Kvachkata s pilcite (”hönan med sina kycklingar”), Kokoshkata (”hönan”), Stozheri och Vlastsi. Enligt en författare som citerats i pressen såg man sex, sju eller åtta kycklingar och en höna, medan Kvachkata enligt Iv. Georgieva (”Bulgarisk mytologi”) syns från Dimitrovden till Gergyovden, och från Gergyovden till sommarens Todorovden (8 juni) syns den inte. I folktron var Kvachkatas rörelse ett tecken om året. Enligt populära uppgifter som inte är verifierade i vetenskapliga källor blir året fruktbart om den går ner före Nikulden. Det är en folktro, inte ett vetenskapligt påstående.

Folkloristen Ancho Kaloyanov menar att de områden där två grupper av varianter av en och samma ballad förekommer följer Plejadernas två namn. Varianter med sju bröder hör ihop med Vlastsi (”de sju”), och de med fem hör ihop med Kvachka s pilentsa (”de fem”). Han kopplar också jakten på Vlastsi till Orach/Ralitsa, det vill säga Orion. Detta är hans hypotes om folklig astronomi, inte ett fastställt faktum. Todor Mollov noterar att Vlastsi (Kvachkata) i sånger från östra Bulgarien är knutna till en bestämd intrig i julvisor. Se Plejaderna och Vlashici och Plejaderna.

Zornitsa och Vechernitsa – Venus

Venus är en planet, inte en stjärna, och är den ljusstarkaste ”stjärnan” på himlen efter Solen och Månen. Den syns ibland på morgonen före soluppgången och ibland på kvällen efter solnedgången. Folklig astronomi behandlar den som två stjärnor. På morgonen är den Zornitsa (”gryningsstjärnan”) och på kvällen Vechernitsa (”kvällsstjärnan”). Enligt Ordboken över bulgarisk folklig andlig kultur är de systrar. I en annan myt är de systrar till Solen och Månen: Zornitsa lyser upp Solens väg och Vechernitsa Månens. Samma ordbok upptar lokala namn som Denitsa, Golyamata zvezda (”den stora stjärnan”) och Dobrinka. I ordboken är Ovcharska zvezda (”herdens stjärna”) ett namn på Sirius, inte på Venus. Det är en vacker detalj att människor såg två ansikten hos ett och samma objekt. Se Venus och Zornitsa och Vechernitsa.

Vad vi inte påstår

Folkliga namn är kulturella rikedomar, inte astronomiska påståenden. Inte alla namn är kända i hela landet: många är lokala. Därför anger vi för varje namn varifrån det kommer, och där det saknas källa lämnar vi det utanför. Folkloristers tolkningar, till exempel om samband mellan stjärnor och ritualer, är hypoteser från deras författare. De är inte fastställda fakta.

Så söker du dessa bilder

Varma, klara nätter är bäst för en promenad under himlen. Försök hitta Kolata med hjälp av Karlavagnen och visa den för din familj. Leta efter Kvachkata som en liten dimmig fläck av tätt packade stjärnor. Lägg märke till om Venus syns på morgonen eller kvällen, så vet du vilken syster du ser. På så sätt kan en och samma observatör läsa himlen både med vetenskapens ögon och med traditionens.

Vi hoppas att dessa namn ger dig en anledning att blicka upp och undra hur människor gjorde det före oss. Om du känner till ett lokalt namn med nedtecknad källa lägger vi gärna till det.

Positionerna i Astronativa är astronomiskt exakta. Tolkningen är till för inspiration. · Ordlista · Villkor · Integritet · Tack