Himlen över Bulgarien

Vlasi och Kvachka: Plejaderna (M45) i Bulgarien

Plejaderna är en liten, lättigenkännlig grupp stjärnor i Oxen. I bulgarisk tradition har de många namn: Vlasi, Vlasci, Kvachkata s pilentsata (”kluckan med sina kycklingar”), Stozhari. Astronomerna kallar dem den öppna stjärnhopen M45 (Messier 45).

En liten grupp med många namn

Titta upp mot vinterhimlen så kan du få syn på en liten flock bleka stjärnor som står tätt ihop. Det är Plejaderna. I bulgarisk folktradition hade de aldrig bara ett namn. Rechnik na narodnata duhovna kultura na balgarite (”Ordbok över bulgarernas folkliga andliga kultur”) räknar upp många: Vlasi, Vlasci, Vlashkovi, Vlashkovtsi, Kvachka s piltsi (”kluckande hönan med kycklingar”), Kokoshkata s pilentsata (”hönan med sina kycklingar”), Klonkata, Klovachkata, Krivi vlasi, Krivolitsi, Lachkovete och Stozhari. Andra insamlade texter lägger till Kokoshka (”hönan”) och Kvachka s piltsite (”den ruvande hönan med kycklingarna”). Formen ”Vlashitsi” används ibland, men vi har inte hittat den i de ordböcker och samlingar vi har gått igenom. Därför använder vi här de belagda formerna Vlasi och Vlasci.

Hönan och kycklingarna

Den vanligaste bilden är en höna med sina kycklingar. Angel Bonov beskriver i sin bok om stjärnbildernas myter hopens ljusstarkaste stjärna som hönan och de svagare stjärnorna runt den som sex kycklingar. Med hans ord flimrar de som om de pickade hirskorn. Andra uppteckningar talar om sex, sju eller åtta kycklingar. Det är en välbekant scen från gårdsplanen, och den är lätt att se på himlen än i dag.

Vlasci, hajduker och plöjare

En andra grupp namn kommer från stjärnberättelser. Ancho Kaloyanov hänvisar till uppskriven folklore (SbNU 30). Där är Vlahche (”lilla valaken”) den svagaste stjärnan, som ”smet iväg” från Vlasi. Därför kallas Vlasci också Haiduti (”fredlösa”, ”hajduker”). I den folkliga bilden ”går Vlasci framför Plöjarna”, alltså framför Orion, som också kallas Ralitsata (en plog med oxar och en plöjare bakom). Se även Orion.

Kaloyanov ger också en tolkning. Han menar att varianter av en och samma ballad delar upp sig i två grupper efter antalet bröder, sju eller fem. Han kopplar ihop grupperna med de trakter där Plejaderna kallas Vlasci (sju) respektive Kvachka s pilentsa (fem). Det är hans hypotes om hur stjärnnamn och folkvisor hänger ihop, inte ett etablerat faktum.

När de försvinner och återvänder

Folkkalendern knyter Plejaderna till jordbruksåret. Wikipedia och en utgiven samling, ”Stjärnor och folktro”, uppger att Kvachka inte syns mellan Gergyovden (Sankt Georgs dag) och Letni Todorovden (sommarens Sankt Teodors dag, 8 juni). Under den tiden sägs hon lägga sig någonstans för att ruva sina ägg. Enligt Iv. Georgieva (”Balgarska mitologia”) syns hon från Dimitrovden (Sankt Demetrios dag) till Gergyovden, och året delas av henne i två halvor: från Gergyovden till Dimitrovden och tillbaka. Den bulgariska traditionen följer hopens försvinnande och återkomst efter helgonkalendern. Med hjälp av Plejaderna delade byborna året i två halvor (efter Iv. Georgieva, ”Balgarska mitologia”), medan de avläste timmen på natten efter Stora björnen (Karlavagnen) (efter ”Ordbok över bulgarernas folkliga andliga kultur”, BAS, 2018).

Astronomin ger en rimlig förklaring. Stjärnhopen ligger i Oxen och försvinner i Solens sken under våren och försommaren. Den syns bäst under hösten och vintern, när den står högt på kvällshimlen. Folkkalendern och himlen stämmer alltså överens. Om andra folkliga stjärnnamn, se Narodni imena na zvezdite (”Folkliga namn på stjärnorna”).

Vad astronomerna kallar M45

Plejaderna är en öppen stjärnhop (en grupp stjärnor som har bildats tillsammans ur ett moln av gas och stoft). I Messiers katalog har de nummer 45, M45. De ligger i stjärnbilden Oxen. (Zodia Telets, stjärntecknet, är något annat än stjärnbilden.) Den sammanlagda ljusstyrkan är ungefär magnitud 1,6, och hopen sträcker sig över ungefär fyra gånger fullmånens skenbara diameter.

De flesta ser 6–7 stjärnor med blotta ögat. Under mycket mörk himmel har upp till 14 rapporterats. Den ljusstarkaste heter Alcyone. Tillsammans med Alcyone bär stjärnorna Electra, Maia, Taygeta, Merope, Celaeno och Asterope namnen på Atlas sju döttrar i grekisk mytologi. Med kikare syns många fler stjärnor. Över tusen medlemmar är bekräftade.

Uppskattningar av avstånd och ålder skiljer sig mellan källorna. Rymdteleskopet Hubble preciserade avståndet till omkring 440 ljusår. Uppdraget Gaia (från European Space Agency) stöder omkring 136 parsek (cirka 444 ljusår). Den ålder som oftast anges är 100–125 miljoner år. Det är mycket ungt för stjärnor, jämfört med Solen. Hopen är ung och dess blå stjärnor är heta. Det diffusa skenet runt dem är interstellärt stoft som reflekterar stjärnljuset. Enligt dagens uppskattningar kommer hopen att skingras om cirka 250 miljoner år.

Så observerar du dem

Att hitta Plejaderna går i några steg. Hitta först Orion och sedan Aldebaran (den rödaktiga stjärnan i Oxen). Hopen ligger nordväst om den. Titta lite vid sidan om hopen – svaga stjärnor syns bättre så. Med kikare får du en vacker syn. Se Kak da gledame nebeto (”Så tittar vi på himlen”) och Binokal ili teleskop (”Kikare eller teleskop”). Den vetenskapliga profilen finns i Plejadite (”Plejaderna”).

Folkligt och vetenskapligt: två slags rikedom

Ett folkligt namn är inget ”misstag” som vetenskapen måste rätta. Det är ett annat sätt att se. Förr iakttog människor himlen för att markera årstiderna och jordbruksåret. Astronomin förklarar vad stjärnorna egentligen är. De två kan komplettera varandra. Den här artikeln handlar inte om astrologi. Om du undrar hur astronomi och astrologi skiljer sig åt, läs Razlika astronomia-astrologia (”Skillnaden mellan astronomi och astrologi”).

Inför nästa kväll utomhus

Nästa gång du ser den lilla flocken på himlen, tänk på dem som kallade den Kluckande hönan. De hade inga teleskop, men de iakttog noga och gav den livfulla namn.

Positionerna i Astronativa är astronomiskt exakta. Tolkningen är till för inspiration. · Ordlista · Villkor · Integritet · Tack