Himlen – astronomi

Cassiopeja: drottningen formad som ett W

Cassiopeja är en av IAU:s 88 stjärnbilder och är lätt att känna igen på fem ljusstarka stjärnor som bildar ett W eller ett M. Från de mellersta nordliga breddgraderna är de främsta stjärnorna cirkumpolära, vilket betyder att de aldrig går ner, så stjärnbilden syns varje klar natt. Den ligger på andra sidan norra himmelspolen från Karlavagnen, mot bakgrund av Vintergatan.

Ett W eller ett M

Cassiopeja (förkortat Cas) är en av de 88 stjärnbilder som erkänns av Internationella astronomiska unionen (IAU). Den är lätt att känna igen: fem ganska ljusstarka stjärnor bildar ett sneddat sicksackmönster som ser ut som ett W eller ett M, beroende på hur det är vänt.

De fem stjärnorna är Schedar (Alfa), Caph (Beta), Gamma Cassiopeiae, Ruchbah (Delta) och Segin (Epsilon). Gamma Cassiopeiae är en variabel stjärna vars ljusstyrka förändras oregelbundet, så formen ser inte alltid exakt likadan ut. Det är sicksackmönstret, snarare än de officiella gränslinjerna, som är den praktiska guiden.

Varför W eller M? Stjärnbilden kretsar runt norra himmelspolen. Vid olika tider på natten och året står den upprätt, snett eller upp och ner. Du behöver inte rätt bokstav, bara raden av fem stjärnor.

Cirkumpolära stjärnbilder

Eftersom jorden roterar verkar himlen vrida sig runt en punkt som kallas himmelspolen. På norra halvklotet ligger den nära Polstjärnan (se Polstjärnan). Stjärnor som ligger tillräckligt nära polen beskriver hela cirklar utan att nå horisonten. De kallas cirkumpolära.

Regeln är geometrisk: en stjärna är cirkumpolär för en observatör om dess deklination (himmelsk latitud) är större än 90° minus observatörens latitud. Cassiopeja:s främsta stjärnor har deklinationer på ungefär +56° till +64°. För platser norr om cirka 34° N går de därför aldrig ner. I stora delar av Europa, Nordamerika och norra Asien finns W:et alltid ovanför horisonten.

”Året runt” betyder att den finns ovanför horisonten varje natt, inte att den står på samma höjd. På höstkvällar står den högt i nordost, nästan i zenit. På vårkvällar sjunker den lågt i norr, där hustak och kullar kan skymma den. På sommaren stiger den i nordost under natten.

I söder ser det annorlunda ut. Nära ekvatorn syns Cassiopeja bara under en del av året och lågt på himlen, och från långt söderut syns den inte alls.

Så hittar du Cassiopeja

Den enklaste metoden använder två välkända vägvisare. Hitta Karlavagnen (se Karlavagnen) och de två stjärnorna i ytterkanten av dess skopa, som pekar mot Polstjärnan. Fortsätt linjen förbi Polstjärnan, ungefär lika långt igen, så når du Cassiopeja. De två mönstren ligger på motsatta sidor av polen, så när det ena står högt står det andra lågt.

Praktiska tips:

• Välj en mörk plats med fri horisont mot norr. Ljusföroreningar (se ljusförorening) döljer svaga stjärnor, men de fem ljusstarka syns även från många städer.
• Ge ögonen 15 till 20 minuter att vänja sig vid mörkret.
• Använd en stjärnkarteapp för att bekräfta orienteringen. Fler allmänna råd finns i så tittar du på stjärnhimlen.

Cassiopeja och Vintergatan

Cassiopeja ligger i Vintergatans band (se Vintergatan), vår egen galax sedd inifrån. En mörk natt utan måne är området runt W:et rikt på svaga stjärnor och dimmiga fläckar. Med kikare är det en fröjd att titta här: stjärnbilden innehåller öppna stjärnhopar som Messier 52 (M52) och NGC 457 (från New General Catalogue).

Cassiopeja har också en plats i vetenskapens historia. År 1572 dök en ”ny stjärna” upp i den, och den danske astronomen Tycho Brahe beskrev den noggrant. Vi vet nu att det var en supernova, en stjärnas explosion. Ett annat känt objekt är Cassiopeia A, resterna efter en supernovaexplosion, som har studerats av rymdobservatorier, bland andra NASA:s.

Myten om drottningen

Namnet kommer från den grekiska mytologin. Cassiopeja var drottning av Aithiopien, gift med kung Kefeus och mor till Andromeda. I berättelserna skröt hon om att vara vackrare än nereiderna, havsnymferna. Poseidon sände då ett havsmonster (Cetus), och Andromeda kedjades fast vid en klippa tills hjälten Perseus räddade henne. Kefeus, Andromeda, Perseus och Cetus är alla grannar på himlen, sammanbundna av denna berättelse.

I traditionella återberättelser placerades Cassiopeja bland stjärnorna sittande på en tron som kretsar runt polen, ibland upp och ner. Det är kulturell tradition, inte vetenskaplig fakta, men det är ett bra sätt att minnas höststjärnhimlen. Cassiopeja hör till de klassiska stjärnbilderna som varit kända sedan antiken.

I praktiken är Cassiopeja en perfekt ingång till den norra stjärnhimlen: lätt att hitta, alltid tillgänglig och en vägvisare till närliggande stjärnbilder, stjärnhopar och själva Vintergatan. Titta bara mot norr och leta efter bokstaven W. För en bredare bild av hur himlen är indelad, se de 88 stjärnbilderna.

Positionerna i Astronativa är astronomiskt exakta. Tolkningen är till för inspiration. · Ordlista · Villkor · Integritet · Tack