Himlen – astronomi

Mars: den röda planeten

Mars är den fjärde planeten från Solen och ser röd ut eftersom ytdammet är rikt på järnoxider, i princip rost. Från jorden syns Mars starkast kring opposition, som inträffar ungefär var 26:e månad. Den senaste var i januari 2025 och nästa väntas i februari 2027.

Mars är den fjärde planeten från Solen och en av de lättaste planeterna att känna igen på natthimlen: för blotta ögat är den en ljus punkt med en tydlig orangeröd ton. Det är en stenplanet av jordtyp (terrester) med ungefär halva jordens diameter och en ytgravitation på cirka 38 % av vår.

Varför Mars är röd

Färgen kommer från ytan. Dammet och bergarterna på Mars innehåller mycket järnoxid, i princip rost. Enligt NASA lyfter vindarna upp fint damm i luften, och därför har Mars dagshimmel en kulört mellan smörkola och rödbrunt. Allt är inte rött: det finns mörka basaltiska områden, och berget under dammet är ofta mörkare och grånare. Det är ursprunget till smeknamnet den röda planeten.

Yta, vatten och atmosfär

Mars har dramatisk terräng. Här finns Olympus Mons, den största kända vulkanen i solsystemet med en höjd på ungefär 22 km, och Valles Marineris, ett kanjonsystem som är cirka 4 000 km långt. Polerna täcks av fruset vatten och koldioxid.

Atmosfären är mycket tunn och består mest av koldioxid. Lufttrycket vid ytan är under 1 % av jordens, och medeltemperaturen är omkring −60 °C, med stora svängningar mellan dag och natt och mellan årstider. Axellutningen är cirka 25°, ungefär som jordens, så Mars har årstider, fast längre: ett marsår varar cirka 687 jorddygn, och ett marsdygn (en sol) är cirka 24 timmar och 39 minuter. Se även Jorden för jämförelse.

Flytande vatten är inte stabilt på ytan i dag, men omloppsfarkoster och rovers har hittat tecken på forna floder, sjöar och deltan. I dag finns vatten som is vid polerna och under marken. Om det någonsin fanns liv på Mars är fortfarande en öppen vetenskaplig fråga: inga bekräftade tecken på liv har hittats, och dagens uppdrag letar efter spår av att planeten en gång kunde hysa liv.

Mars har två små, oregelbundna månar, Phobos och Deimos.

Opposition: när Mars lyser starkast

Opposition inträffar när jorden passerar mellan Solen och Mars. Mars står då mitt emot Solen på himlen, går upp vid solnedgången och syns hela natten. Eftersom jorden rör sig i en inre, snabbare bana hinner den ikapp Mars ungefär var 26:e månad (cirka 780 dygn).

Inte alla oppositioner är lika. Mars har en tydligt elliptisk bana, så avståndet vid opposition varierar från cirka 56 till cirka 100 miljoner kilometer. Vid de närmaste oppositionerna når Mars magnituden cirka −2,9 och överstrålar alla stjärnor. Bland planeterna är bara Venus alltid ljusstarkare, medan Jupiter är jämförbar. Den senaste oppositionen var i januari 2025 och nästa väntas i februari 2027.

För observation, välj en mörk plats långt från ljuskällor (se hur du tittar på himlen och ljusföroreningar). Mars tindrar inte som stjärnor utan lyser med ett stadigare orange ljus. I teleskop nära en bra opposition kan du urskilja polarkalotten och mörkare markeringar på ytan.

Mars retrograda slinga

Kring opposition verkar Mars en tid röra sig bakåt mot bakgrundsstjärnorna innan den återgår till sin vanliga rörelse österut. Det är en optisk effekt och ingen verklig omkastning: när jorden går om den långsammare Mars förskjuts vår synlinje, ungefär som när man kör om en annan bil på motorvägen. Den skenbara retrograda rörelsen varar ungefär två till tre månader och upprepas ungefär var 26:e månad. Mekaniken förklaras i artikeln om retrograd rörelse. Hur astrologisk tradition tolkar perioden beskrivs separat i Mars retrograd och Mars i astrologin. Det är en kulturell tradition som skiljer sig från astronomin (se astronomi eller astrologi). Mars kan också synas tillsammans med andra planeter, som i en planetparad.

Uppdrag till Mars

Mars är den mest utforskade planeten efter jorden. Den första lyckade förbiflygningen gjordes av NASA:s Mariner 4 år 1965. Viking 1 och Viking 2 landade 1976 och var de första långlivade amerikanska landarna. Sojourner (1997) var den första rovern på Mars. Spirit och Opportunity (2004) hittade mineralspår av forntida vatten. Curiosity (2012) utforskar Gale-kratern, och Perseverance (2021) arbetar i Jezero-kratern, där den samlar prover som i framtiden är tänkta att föras till jorden. Den kom tillsammans med den lilla helikoptern Ingenuity, den första motordrivna flygningen på en annan planet. Dess uppdrag avslutades 2024.

Den europeiska rymdorganisationen ESA har studerat Mars med omloppsfarkosten Mars Express sedan 2003 och ExoMars Trace Gas Orbiter sedan 2016, som analyserar spårgaser i atmosfären. Kina har också lyckats med Tianwen-1 och roverna Zhurong (2021). Data från alla dessa uppdrag förfinar hela tiden bilden av planetens historia.

Intresset för Mars är både vetenskapligt och kulturellt: från observationer med blotta ögat till avancerade robotar på ytan förblir planeten en bro mellan mänsklighetens urgamla nyfikenhet på himlen och modern upptäckt.

Positionerna i Astronativa är astronomiskt exakta. Tolkningen är till för inspiration. · Ordlista · Villkor · Integritet · Tack