Himlen – astronomi

Din födelsetid: så förändras himlen på några minuter

Eftersom jorden roterar vrider sig himlen över en plats ungefär 1° var fjärde minut, och inom ungefär två timmar stiger en helt annan del av ekliptikan vid horisonten. Din födelsetid avgör vilka stjärnor och stjärnbilder som stod i öster, söder och väster. Därför behövs tid, plats och tidszon för att beräkna himlen.

Jordens rotation och de uppgående stjärnbilderna

När vi tittar på natthimlen ser det ut som att stjärnorna rör sig. I själva verket är det jorden som snurrar. Ett helt varv i förhållande till de avlägsna stjärnorna (ett stjärndygn) tar cirka 23 timmar och 56 minuter. Resultatet är den skenbara dagliga rörelsen: stjärnor, Solen, Månen och planeterna går upp i öster, stiger, passerar meridianen och går ner i väster.

Himlasfären verkar fullborda en cirkel på 360°, vilket blir cirka 15° per timme, eller ungefär 1° var fjärde minut. Två vyer av himlen från samma plats med några minuters mellanrum ser därför nästan likadana ut, medan vyer med några timmars mellanrum ser helt olika ut.

Särskilt viktig är ekliptikan, Solens skenbara årliga bana, längs vilken även Månen och planeterna rör sig. Den skär horisonten i en vinkel som beror på tid, datum och latitud. Därför flyttar sig punkten där ekliptikan stiger över den östra horisonten snabbt: i genomsnitt passerar hela cirkeln på 360° den östra horisonten på ett dygn, alltså cirka 30° på två timmar. Den verkliga takten är inte jämn utan beror på latitud och på vilken del av ekliptikan som stiger.

Vad som förändras snabbt och vad som förändras långsamt

Inte allt på himlen förändras i samma takt. Det hjälper att tänka i tre nivåer.

Mycket snabbt: vyn i förhållande till horisonten. Höjden och riktningen för varje himlakropp förändras minut för minut. När jorden roterar byter stjärnbilden som stiger i öster hela tiden. Därför är ekliptikans uppgångspunkt (i den astrologiska traditionen kallad ascendent) det som är mest känsligt för tiden. Den astrologiska indelningen av himlen i sektorer som kallas hus förändras tillsammans med den.

Gradvis: Månen. Månen går runt jorden på cirka 27 dagar och rör sig mot stjärnbakgrunden med ungefär 13° per dygn, eller ungefär en halv grad per timme, vilket motsvarar dess skenbara bredd. Under ett dygn förändras dess plats bland stjärnorna märkbart, medan fasen bara ändras något.

Långsamt: Solen och planeterna. Solen förflyttar sig mot stjärnorna med ungefär 1° per dygn. Merkurius och Venus rör sig snabbare än de yttre planeterna, men på några timmar ändras deras platser mot stjärnorna knappt alls. Jupiter, Saturnus och de mer avlägsna planeterna kryper fram ännu långsammare. Två födslar med några timmars mellanrum har därför oftast nästan samma planetlägen men en mycket olika vy av himlen i förhållande till horisonten.

Slutsatsen är enkel: datumet avgör till stor del var planeterna står mot stjärnorna, medan tiden och platsen avgör hur himlen är vriden över horisonten. Läs mer om tidräkning med hjälp av stjärnorna under stjärntid.

Var du hittar din exakta födelsetid

Den mest tillförlitliga källan är en officiell handling. Möjligheterna är bland annat:

• Ett födelsebevis. I många länder står tiden på originalet eller på den fullständiga kopian.
• Sjukhushandlingar. Utskrivningspapper eller BB-journalen innehåller ofta en tid.
• Släktingar. Föräldrar eller andra familjemedlemmar minns ibland tiden eller har antecknat den i en babybok, en dagbok eller på ett kort.
• Folkbokföringen och liknande register. Vanligtvis kan du begära en kopia av originalnoteringen.

Enbart minnet är opålitligt: folk avrundar ofta till något som ”vid lunchtid” eller ”tidigt på morgonen”. Om du bara har en ungefärlig tid, anteckna den som ungefärlig. Vad du kan göra då beskrivs i Vad gör jag om jag inte känner till min födelsetid. Hur vi hanterar personuppgifter kan du läsa i Personuppgifter och födelsedata.

Lokal tid, tidszon och UTC

Tiden i handlingen är lokal tid, så som den visades på klockorna på födelseorten. För att beräkna himlen exakt måste den omvandlas till en gemensam skala. Den skalan är UTC (koordinerad universell tid), den världsstandard som klockor överallt regleras efter.

Omvandlingen kräver tre saker:

1. Platsen, alltså stad och land, som ger koordinaterna och tidszonen.
2. Tidszonen, alltså avvikelsen från UTC vid födelsetillfället. Mer finns i artikeln om tidszoner.
3. Sommartid. I många länder flyttas klockorna fram en timme på sommaren. Reglerna har ändrats under decennierna och skiljer sig mellan länder.

För historiska förändringar används tidszonsdatabasen (tz-databasen, även kallad IANA-tidszonsdatabasen). Den samlar reglerna för olika regioner genom åren. Samma kalenderdatum olika år kan ha olika avvikelse från UTC, så det är inte säkert att anta att en plats alltid har haft den avvikelse den har i dag.

Om en tid antecknades innan normaltid infördes kan lokal soltid ha använts, vilken beror på longitud. Sådana fall kräver extra omsorg.

Slutligen beräknas himlakropparnas exakta lägen utifrån efemerider, tabeller över lägen över tid (se Efemerider och noggrannhet). Med rätt UTC-tid och rätt plats återskapar beräkningen himlen så som den stod över platsen i det ögonblicket. I den astrologiska traditionen används denna vy för att rita ett födelsehoroskop, men astronomin bakom den roterande himlen står på egna ben, oberoende av all tolkning.

Positionerna i Astronativa är astronomiskt exakta. Tolkningen är till för inspiration. · Ordlista · Villkor · Integritet · Tack